Svensk e-handel växer igen, men utländska jättar tar mer av kakan

Svensk e-handel växer igen, men utlandet tar allt större del av kakan

Efter en svag inledning på året visar Svensk Handels E-handelsindikator för april 2026 att svensk e-handel återigen rör sig åt rätt håll. Den totala e-handelsomsättningen uppskattas till 14,6 miljarder kronor under april, en ökning med 3 procent jämfört med samma månad förra året.

Det är ingen dramatisk tillväxt, men efter ett första kvartal där e-handeln backade med 3 procent är aprilsiffran ändå ett viktigt styrkebesked. Svensk Handel beskriver det som att e-handeln “anar medvind”, med positiva tendenser i större kategorier som mode och möbler.

Samtidigt döljer totalsiffran en mer komplex utveckling. Andelen konsumenter som e-handlade i april var 73 procent, något lägre än 74 procent samma månad 2025. Tillväxten kommer alltså inte främst från att fler handlar online, utan från att de som handlar spenderar mer. Den genomsnittliga köpesumman per e-handelskonsument ökade från 2 288 kronor i april 2025 till 2 388 kronor i april 2026.

Utlandet växer snabbare än marknaden

Den mest intressanta signalen i rapporten är kanske inte den totala tillväxten, utan var tillväxten hamnar. Enligt Svensk Handel har 20 procent av konsumenterna i genomsnitt e-handlat från utlandet under årets första fyra månader, jämfört med 18 procent under samma period förra året.

Drygt var tionde e-handelskrona går nu till utländska aktörer och hittills i år uppskattas svenskarnas e-handel från utlandet till cirka 5 miljarder kronor.

Det gör frågan om internationell konkurrens betydligt mer konkret. Det handlar inte längre bara om att svenska e-handlare konkurrerar med andra svenska butiker. De konkurrerar också med globala plattformar som har enorma sortiment, aggressiv prissättning och distributionsmodeller som ofta skiljer sig kraftigt från svenska handlares villkor.

Svensk Handel pekar särskilt ut Temu och Shein som exempel på plattformar där en allt för stor del av konsumtionen hamnar. Organisationen lyfter också behovet av konkurrens på lika villkor, både för konsumentsäkerhet och för svenska företags långsiktiga konkurrenskraft.

Mode fortsätter vara nyckelkategori

Kläder och skor är fortfarande en av de starkaste kategorierna inom svensk e-handel. I april uppgav 32 procent av konsumenterna att de hade e-handlat kläder eller skor, vilket gör kategorin till en av de största i rapporten.

Samtidigt är det också den klart vanligaste kategorin för utlandsköp, där 10 procent av konsumenterna hade handlat kläder och skor från utländska aktörer.

Det är en viktig observation. Mode är en kategori där svenska e-handlare länge varit starka, men också en kategori där prispress, returer, logistik och varumärkeslojalitet spelar stor roll. När internationella lågprisplattformar tar mark i just den kategorin blir marginalpressen ännu tydligare.

Möbler sticker ut positivt

En annan intressant kategori är möbler. Enligt rapporten har möbler haft den starkaste omsättningsutvecklingen hittills under 2026, med en ökning på 25 procent jämfört med samma period 2025.

Därefter följer nikotin- och tobaksprodukter samt apoteksvaror, båda med 9 procents tillväxt.

Samtidigt går det betydligt tyngre för byggvaror och hemelektronik. Byggvaror är ned 34 procent hittills i år och hemelektronik backar 22 procent.

Det pekar på en e-handelsmarknad där konsumenternas prioriteringar skiljer sig kraftigt mellan olika kategorier. Det är också en påminnelse om att “svensk e-handel” inte är en enhetlig marknad. Vissa segment befinner sig i återhämtning, andra i fortsatt motvind.

Leveransen är fortfarande en konkurrensfråga

Rapporten visar också att utlämningsställe fortfarande är det vanligaste leveranssättet. I april fick 42 procent av e-handelskonsumenterna sitt senaste köp levererat till ett utlämningsställe.

Därefter följer paketautomat på offentlig plats med 21 procent, brevlåda eller fastighetsbox med 17 procent och hemleverans till tomt eller dörr med 13 procent.

Det här är relevant eftersom leveransupplevelsen ofta är en av få delar av köpresan där svenska aktörer faktiskt kan differentiera sig mot internationella plattformar. Snabbare leveranser, enklare returer, tydligare kundservice och bättre lokal anpassning kan bli avgörande när priset inte alltid går att matcha.

Analys: svensk e-handel är inte svag, men mer utsatt

Aprilrapporten ger inte bilden av en bransch i kris. Tvärtom visar den att svensk e-handel fortfarande har kraft. Omsättningen växer, snittköpen ökar och flera stora kategorier visar positiva signaler.

Men rapporten visar också att konkurrensen förändras. Den stora utmaningen för svenska e-handlare är inte bara att få konsumenterna att fortsätta handla online. Det gör de redan. Utmaningen är att få dem att handla hos svenska aktörer.

För att lyckas krävs mer än ett brett sortiment och rimliga priser. Svenska e-handlare behöver bli bättre på det som internationella lågprisplattformar har svårare att kopiera: förtroende, service, snabbhet, lokal relevans, kundrelationer och efterköpsupplevelse.

Det är där svensk e-handel fortfarande kan vinna. Inte genom att bli billigast i världen, utan genom att bli mest relevant för svenska konsumenter.

Sammanfattning

Svensk Handels E-handelsindikator för april 2026 visar att e-handeln växer igen, men också att konkurrensen från utlandet fortsätter att öka.

Omsättningen steg till 14,6 miljarder kronor i april, samtidigt som drygt var tionde e-handelskrona nu går till utländska aktörer.

För svenska e-handlare blir frågan framåt inte bara hur man växer online, utan hur man försvarar kundrelationen när globala plattformar tar en allt större plats i konsumenternas vardag.

Källa

Svensk Handel, E-handelsindikatorn april 2026:
https://www.svenskhandel.se/globalassets/svensk-handel/rapporter/e-handelsindikatorn/e-handelsindikatorn-april-2026.pdf